[UN]COMMON SOUNDS @ APO33 – Nantes

Wednesday, May 31st, 2006

1004.jpg

- 01 / 6 Musée de Beaux Arts, NANTES
- 02 / 6 Apo33, NANTES

ERTZ eta ELECTROGRAPH elkarteek, ARTELEKUrekin elkarlanean sortutako egitasmoaren eta dokumentariaren aurkezpenak Frantziako Nantes hirian. Proiekzioekin batera Ilios eta Xabier Erkizia soinu artistek eta dokumentariaren ko-zuzendariek kontzertuak eskainiko dituzte.

Mas presentaciones del proyecto y del documental creado por las asociaciones ERTZ y ELECTROGRAPH con la ayuda de ARTELEKU en Nantes, Francia. Las proyecciones iran acompañadas por actuaciones los co-directores del documental Ilios y Xabier Erkizia.

+ info:
www.uncommonsounds.org
www.apo33.org

Survey on Location and context based media 1

Tuesday, May 30th, 2006

Portugaleko Binaural Media elkarteak elkarrizketa bilduma erakargarri bat argitaratu du bere webgunearen bitartez. Soinua bere lanen medio bezala erabiltzen duten hainbat artista elkarrizketatu dituzte beraien lan metodoak ezagutzera emateko. Tartean Chris Watson, Francisco López edo Yannick Dauby. Testuak soilik ingeleseraz daude binaural mediaren webgunean: http://www.binauralmedia.org

Iceland0603.jpg

Binaural Media present:
Survey on Location and Context Based Media.
Volume 1
contributors:

| Chris Watson | Yannick Dauby | Derek Holzer | Francisco Lopéz | Julian Weaver | Marc Behrens |

Binaural Media decided to commission a set of interviews with the aim of creating an overview of working methods with various practitioners. From the more traditional idea of recording nature, to the ideas of amplifying the inaudible; from sound artists to architectural theorists – many people are becoming involved with this inter-disciplinary practice that has yet to be fully investigated.

By beginning this survey Binaural Media are trying to create a dialogue and resource where both listeners and composers can link and learn from each other. This series hopes to develop into a comprehensive and open-ended meditation on the sounds that surround us and how the individuals that work with these sounds are creating their own rules, grammar and vocabulary.

link: http://www.binauralmedia.org All interviews were conducted for this first issue by Mark Mclaren. They are also in pdf format for your convenience. We welcome your feedback. Please direct your suggestions and opinions to us.

Best wishes, Paulo Raposo Luis Costa

————————————————————————– binaural: http://www.binauralmedia.org ————————————————————————– To subscribe our newsletter, send an email to info@binauralmedia.org To be removed from it, also send an email to info@binauralmedia.org

Creative Commons lizentziak euskaraz

Tuesday, May 30th, 2006

iturria: arteleku berriak 238 / arteleku noticias 238


Duela pare bat urte gutxi batzuk ezagutzen zituzten Creative Commons lizentziak , baina gaur egun termino hori sarean libre dauden obra digitaletarako lizentzien estandarrari lotzen ari zaio, GNU (GPL, LGPL) proiektuko lizentziak software librerako estandar bati lotzen zaizkion bezala. Azken urteotan, ekimen ugari agertu da kulturara heltzea eta legezko mekanismoen bitartez elkar banatzea errazteko eta, hala ere, badirudi software libreen lizentzien antzekoa den eskubideen lagapenaren sistema hori sarean eta beste bide batzuetan orokortzen ari dela. Euren edukiak Creative Commons-en sei lizentzia estandarretatik baten bidez jendearen esku jartzen dituzten web eta blog-ak geroz eta ugariagoak dira. Beste euskarri batzuetan, papera bezalako euskarri tradizionalagoetan, hedatzen diren obrek ere, lizentzia mota horiek aukeratzen dituzte. Hala eta guztiz ere, oraindik zalantza eta nahasmen ugari dago lizentzia horiek benetan zer diren eta zertarako balio dutenari buruz.

Creative Commons 2001ean Estatu Batuetan jaio zen irabazizko asmorik gabeko korporazio bat da. Bere helburua orokorrean kulturara heltzea errazteko mekanismo teknikoak eta legezkoak sustatzea da, edozein obraren hartu-emana eta hedapena errazteko. Software librearen ereduan oinarrituz, 2002. urtearen amaieran, lizentzien proiektua sortu zen. Horrekin sortzaileei doan legezko hainbat testu eskaintzen zaizkie modu errazean euren obretako zenbait eskubide laga ditzaten. Creative Commons-ek, egilearen eskubideen zentzuzko erabilpenaren alde jotzen duenak, ez ditu kendu nahi, soilik nahi du egileak bere obren gaineko eskubide batzuk laga ahal izatea eta hori libreki egin ahal izatea, bitartekoen beharrik gabe.

2004ko urritik erabilgarri daude Creative Commons sei lizentziak gaztelania eta katalanez. Orain berriz, euskarazko bertsioa jarri dute sarean nahi duen orok kontsultatu eta bere lanak lizentzia hauekin argitara ditzan. Lizentzien itzulpena Gipuzkoako Foru Aldundiaren Euskararen Normalkuntzarako Zuzendaritza Nagusiak egin du, Gotzon Egiaren zuzendaritzapean.

**Testu hau Ignasi Labastidak Zehar aldizkariaren 57. alean argitaratu zuen artikuluan oinarritu dugu. Gai honi buruz gehiago jakin nahi duenak Nicolas Malevek 55. alerako idatzi zuen Creative Commons: zertan dauden artikulua ere irakurgai dauka. Gainera, arteleku.net-en Bildumak atalaren barruan Copyleftari buruzko hainbat artikulu eta informazio interesgarri daude kontsultagarri.

Hace un par de años poca gente conocía las licencias Creative Commons, pero actualmente este término empieza a ser asociado a un estándar de licencias para obras digitales libres en la red, de la misma manera que las licencias del proyecto GNU (GPL, LGPL) se asocian a un estándar para el software libre. Durante los últimos años han aparecido muchas iniciativas para facilitar el acceso a la cultura y poder compartirla mediante mecanismos legales, sin embargo parece que este sistema de cesión de derechos similar a las licencias de software libre se está generalizando en la red y en otros medios. Cada vez hay más webs o blogs que ponen sus contenidos a disposición del público mediante alguna de las seis licencias estándar de Creative Commons, e incluso obras que se difunden en otros medios, más tradicionales como el papel, también optan por este tipo de licencias. Sin embargo aún hay muchas dudas y confusiones sobre qué son realmente estas licencias y para qué sirven.
En este artículo intentaré esclarecerlas y explicar la manera en que llegaron estas licencias al Estado Español.
Creative Commons es una corporación americana sin ánimo de lucro que nació en el año 2001 con el objetivo de promover mecanismos legales y técnicos para facilitar el acceso a la cultura en general, que facilita el intercambio y la difusión de cualquier obra. A finales de 2002, basándose en el modelo del software libre, surgió el proyecto de las licencias, con el cual se ofrece gratuitamente una serie de textos legales a los creadores para que puedan ceder fácilmente algunos de los derechos de sus obras. Una cesión de derechos a priori, que elimina en muchos casos solicitudes o preguntas, porque la respuesta ya existe desde el momento que la obra queda sujeta a la licencia. Creative Commons aboga por un uso racional de los derechos de autor, no quiere eliminarlos, sólo pretende que el autor pueda ceder algunos derechos sobre sus obras y que lo pueda hacer libremente, sin necesidad de intermediarios.
Desde octubre de 2004 existían ya las traducciones al euskera y catalán de las seis licencias Creative Commons. La versión en euskera está disponible desde hace pocos días. La traducción ha sido realizada por la Dirección de Normalización del Euskera de la Diputación Foral de Gipuzkoa bajo la coordinación de Gotzon Egia.
**Este texto está basado en el artículo que Ignasi Labastida publicó en el número 57 de la revista Zehar. Quien tenga interés en este tema puede consultar el número 55 de la misma publicación donde Nicolas Malevé colaboró con el texto Estado de las Creative Commons. Además, en el apartado Copyleft dentro de la sección Dossieres de arteleku.net, podéis encontrar una recopilación de artículos sobre las licencias Creative Commons y el software libre.

creative commons en euskera

EUSKAL DORKBOT

Monday, May 29th, 2006

People doing strange things with electricity
Jendea elektrizitatearekin gauza arraroak egiten

euskal dorkbot euskaraz | castellano | frances


dorkbot_logo.jpg

Zer da ??!
Dorkbots delakoak jendarteko topaketa goxoak dira. Gune egoki lasaiean, tokiko jendeak bere ideiak, aktibitateak, aisaldiak aurkezten dizkio jende desberdinari. Energia iturritzat elektrizitatea duten sorkuntza lanak dira aipagai.

Nola gertatzen da ??!
Gehienetan arratsaldeko bilkurak dira, ordu bat/ordu bat terdikoak. Giro lasaiean, elkarrizketarentzako egokia. Dorkbots guziak desberdinak dira eta euskal dorkbotaren egutegia oraindik egitekoa dago, gure zabalpen zerrendetan parte hartuko duzuenen arabera.

Nola egiten da ??!
Dorkbot bilkura batetarat joan nahi duzue edo hurrengoko hitzorduen berri jaso nahi duzue, ondoko helbide elektronikoan gure zerrendan izena eman dezakezue : euskaldorkbot-deia
Mintzatzerat etorri nahi baduzue, zerbait aurkeztu edo elektrizitateari buruzko gure web mintzaldietan parte hartu. Utzi zure helbidea beste huntan : euskaldorkbot-eleketa

Baina nor ??!
Asmatzaileak, zaleak, artistak, injeniariak, musikariak, informatikariak, ikasleak, besterik gabe zerbaitetarako gogoa dutenak.. hots, elektrizitatearekin egin daitekenaz interesatuak zirezten hainbat jende desberdin!

Nun da beraz ??!
Noizbehinka Baionan, noizbehika Donostian, ideia zehatzak baditugu baina nahiago dugu zer gertatzen den ikusi! Ideiarik ? Mezu bat bidali !

Noiz ?
Hurrengo bilkura, berriz ere, zuen erantzunaren arabera gertatuko da, beraz, bota! Horiek horrela, berriki maiatzaren bukaeran egin genuen lehen ekitaldia.

Dorkbot hemendik abiatu zen.
Gaur egun dorkbotak badira munduan zehar.
Xehetasun gehiagoren beharra ? Adibiderik ikusi ahal nahi duzue ? Huna gure Londres-eko lagunen dorkbot baten irudiak. Xehetasun guzientzat, mezu elektroniko bat

ARTELEKU TV: skRATX !!! #1

Monday, May 29th, 2006

Deskargatzeko moduan daude dagoeneko 2005eko abenduan DJ AMSIAk eta DJ TRAVISek sKRATX turntablismoari eskainitako jardunaldian eskaini zituzten kontzertuen grabaketak.
Ikusentzunezko grabaketak deskargatzeko ikus ARTELEKUTV

Ya estan disponibles para descarga las grabaciones de los conciertos de DJ AMSIA y DJ TRAVIS ofrecidos en diciembre del 2005 en ARTELEKU durante la primera jornada skRATX dedicada al turntablismo.
Las grabaciones de video y audio estan disponibles en ARTELEKUTV

amsiatravis.jpg

artxiboak / archivos:

. DJ AMSIA live _quicktime video_ 29 min 32s 31.78Mb DOWNLOAD
. DJ TRAVIS live _quicktime video_ 19 min 17s 20.91Mb DOWNLOAD
. AMSIA & TRAVIS live _quicktime video_ 21 min 43s 23.86Mb DOWNLOAD

trntble.jpg

+ info: blogs.arteleku.net

WWW.SOINUMAPA.NET

Tuesday, May 23rd, 2006

Audiolab Arteleku presenta la web www.soinumapa.net,
mapa sonoro del país vasco.
Audiolab Artelekuk www.soinumapa.net, Euskal herriko soinu mapa webgunea aurkezten du.

smapa logo.jpg

SOINU MAPA es un proyecto público y colaborativo basado en la fonografía o el arte de escribir los sonidos de nuestro entorno, que pretende mostrar, escuchar y compartir grabaciones de campo. En esta web puedes consultar una colección de grabaciones realizadas en el País Vasco, que dan, cada una a su manera, pistas de las realidades sonoras de cada lugar. Si tienes la costumbre de realizar grabaciones de este tipo o si te apetece participar, puedes hacer una aportación que se añadirá al mapa y compartir tus grabaciones con los siguientes visitantes.

SOINU MAPA es un proyecto que nace de una serie de grabaciones realizadas por la artista Luz Maria Sanchez en el año 2001 y que pretende darles una nueva vida. Esta creadora mexicana, aprovechando una estancia en el centro de arte contemporáneo de San Sebastian ARTELEKU, recopiló una serie de grabaciones de campo realizadas en diferentes localizaciones, desde Tudela a Bayona y de Bilbao a Vitoria. Dicha colección sonora se guardó en el archivo de Arteleku para que, como la misma artista dijo en su momento, alguien las utilizará para alguna creación. Cinco años mas tarde Audiolab presenta este SOINU MAPA para valorar debidamente aquel trabajo y para compartirlo con todos.

Por otro lado, esta colección de sonidos ha servido como inicio para otro proyecto sonoro. RE:MAPA comenzó su andadura en noviembre del 2005 y ha invitado a varios artistas sonoros vascos para que, tomando como referencia una grabación original la reinterpreten a su gusto. El resultado es la publicación semanal, en formato mp3 y ogg, de una pieza sonora compuesta por cada artista. Desde ahora hasta quien sabe cuando.

SOINU MAPA es un proyecto desarrollado por Audiolab Arteleku, con la colaboración de Luz Maria Sanchez y Enrike Hurtado.

map.jpg

SOINU MAPA elkarlanera eskainitako egitasmoa da. Fonografia edo gure inguruko hotsak “idazteko” artea oinarritzat hartuz landa grabaketak erakutsi, kontsultatu eta elkartrukatu nahi ditu.
Hain zuzen, webgune honetan euskal herrian zehar egindako hainbat grabaketa kontsultatu daitezke, toki bakoitzaren soinu errealitateari buruz pista gehiago ematen dituztenak. Zuk ere grabaketak egiteko ohitura edo gogoa baldin baduzu zure ekarpena egin dezakezu, mapa hau osatu eta zure grabaketak hurrengo bisitariekin elkarbanatzeko.

2001. urtean Luz Maria Sanchez mexikarrak euskal herrian egindako grabaketei bizi berria emateko egitasmoa da SOINU MAPA . Orduan, mexikoko artista honek, Artelekun egindako egonaldia aprobetxatuz, euskal herriko geografian zehar egindako hainbertze landa-grabaketa jaso zituen, Tuterarik Baionara, eta Bilbaotik Gasteizera.
Grabazio hauek Artelekuko artxibategian izan dira orain arte, norbaitek, Luz Mariak utzitako dokumentazioan zioen bezala, hartu eta nahi duenerako erabiltzeko prest.
Hiru urte beranduago Audiolab-ek grabaketa guzti hauei behar bezalako atentzioa eta balioa emateko asmoz SOINU MAPA sortu du.

Bertzalde, grabaketa bilduma hau bigarren egitasmo baterako abiapuntu bihurtu da. 2005eko azaroan martxan jarri zen RE:MAPA proiektuak gure inguruan dauden hainbat artista gonbidatu ditu grabaketa orijinalak hartu eta hauek nahi bezala berrinterpretatzeko. Emaitza asteroko mp3 eta ogg euskarrietan aurkezten den argitalpena da, aldi bakoitzeko artista desberdin baten ekarpen berri batekin.
Orain hasi eta nor daki noiz arte.

SOINU MAPA Audiolab Artelekuk sortutako egitasmoa da, Luz Maria Sanchez eta Enrike Hurtadoren laguntzarekin.

mapa.jpg

RE:MAPA #20 Xabier Erkizia

Tuesday, May 23rd, 2006

882.jpg

INDEX:
re020: XABIER ERKIZIA: basa

ONLINE dago RE:MAPA online egitasmoaren 20. erreferentzia. Artxiboak zure ordenagailuan jautsi ahal izateko blogs.arteleku.net webguneko AUDIOLAB atalean sartu behar duzu edo webgune bereko lehen orrialdean dagoen MP3 saila atalera joz.

Ya está ONLINE la nueva referencia número 20 del proyecto online RE:MAPA. Para bajártela tienes que ir a la sección AUDIOLAB de blogs.arteleku.net o acceder a la sección MP3 de la primera página de la misma web.

(artxibo guztiak MP3 eta OGG euskarrietan daude)
(todos los archivos estan tanto en formato MP3 como OGG)

—————————————–

Online ere / tambien online:

re001: TÃœSÃœRI: Haur parkea
re002: AMSIA: Artajona
re003: MITANGO: Zuma
re004: JOSEBA IRAZOKI: Amatxi
re005: BAZTERRAK: Here, there and…
re006: PINGÃœINOS ZOMBIES MUERTOS: denok mitinera
re007: TZESNE: Lekeition ez naiz egon oraindik
re008: MATTIN: Patxi se va al Guggenheim (homenaje a F. Lopez)
re009: CAFE TEATRO: Urbasa
re010: EDORTA IZARZUGAZA: Kresalaren bidaia (Getariatik Bermiora)
re011: ACT: Baiona
re012: IÑIGO TELLETXEA: lekeitio
re013: VOODOO MUZAK: No cut and some paste
re014: LÖTY_NEGARTI: borbotan
re015: IÑIGO UGARTEBURU: Lekeitiotik urrun
re016: OIER ETXEBERRIA: Parte vieja /Plaza Nueva
re017: A4: Artean
re018: ALEX MENDIZABAL: 2”189”’ / Beethoven Quartets, Sacre du printemps, Capricci Paganini, Lulu Alban Berg in one minute .
re019: MOTOR: catastrofa
—————————————–

2001. urtean Luz María Sánchez artistak Euskal Herria zeharkatuz soinu-grabaketa sail zabal bat osatu zuen, ondoren arteleku.net-eko publikarpeta atalean aurkeztu zuena. Proiektu hura orain bi egitasmo berriren hasiera puntu bihurtu da: MAPA eta RE:MAPA.

Lehenak oraindik garapen prozesuan dagoen soinu-mapa interaktibo bat osatzea du xede eta bigarrena aldiz, grabaketa orijinalen eta hauek egin ziren lekuen inguruan hausnarketa gisara ulertu daiteken berriterpretazio saiakera bat da.

Hala bada, orain aurkezten den RE:MAPA sailak, astero soinu-artista berri batek 2001ean egindako grabaketa haien zati bat oinarritzat hartuz euskal herriko sortzaile desberdin baten ber-interpretazioa eskainiko du.
………….

En el año 2001, la artista Luz María Sánchez recorrió el País Vasco recolectando una amplia serie de grabaciones de campo que posteriormente se presentaron en el apartado publicarpeta de arteleku.net. Ese trabajo sirve ahora como base para dos nuevos proyectos: MAPA y RE:MAPA.
El primero, todavía en fase de desarrollo, tiene como objetivo diseñar un mapa sonoro interactivo para la red y la segunda, es un intento de reinterpretación de la mencionada colección, que a su vez puede ser interpretada como reflexión de las grabaciones de campo originales y el contexto en el que fueron realizadas.

Por tanto, esta sección que presentamos llamada RE:MAPA presentará semanalmente una nueva re-interpretación por parte de diferentes creadores tomando como base las grabaciones realizadas en el 2001.

Fermeture du centre culturel EIHARTZEA esten da

Monday, May 22nd, 2006

P1010009.JPG

Berri txarrak. Eihartzea, Lapurdiko kultur toki aktiboenetako bat indarrez izteko agindua eman du Hazparneko udalak. 25 urteko ibilbide luzea du bizkarrean orain harrapaladan eta golpez behartuta baimenik gabe gelditzen den kultur etxe honek. Oraindik ere gertatzen dira horrelakoak, zoritxarrez.
Sustengu hitzak bidaltzeko irakurri joan den martxoan blog honetan agertutako honako deialdia.

Malas noticias. El ayuntamiento de la localidad de Hazparne acaba de ordenar el cierre de uno de los espacios culturales mas activos de Lapurdi, Eihartzea. Este espacio que lleva 25 años realizando un interesante trabajo ve así ilegalizada su actividad, de golpe y a la fuerza. Parece mentira que todavía hoy sigan pasando estas cosas, por desgracia.
para mandar mensajes de apoyo lee este mensaje publicado en marzo en este blog.

Dei orijinala / Mensaje original:

Egun on,
aratsaldean berean Hazparneko Herriko Etxeak abisatu gaitu Eihartzea Kultur Etxearen hesteaz. Heste agiria Eihartzeako ateetan pausatu du herriko langileak aratsaldeko 4etan. Agiriaren arabera, auzapezak ez dauku eperik ere uzten etxearen husteko. Hemendik goiti, beraz, “legez kanpo” gira azken 25 urte hauetan okopatzen eta biziarazten dugun etxe huntan.
Denen sustenguaren beharrean.
Agur bero bat.
Eihartzea Kultur Etxea.

Bonjour,
nous avons été avisés aujourd’hui par la mairie d’Hasparren de la fermeture du centre culturel Eihartzea. En effet, un avis de fermeture a été posé sur les portes de la maison Francis Jammes. Aucun délai ne nous est laissé pour déménager et nous sommes donc à partir de maintenant des “hors la loi” dans les murs que nous occupons depuis 25 ans. Comptant sur votre soutien.
Cordialement.
Eihartzea Kultur Etxea.